Text av Elin Marakatt, illustrationer av Anita Midbjer

Lyssna på boken på svenska med ljudillustrationer i inspelning från UR – Utbildningsradion

Lyssna på Elli-Karin Pavval på lulesamiska

Lilli, Lávre och Saivofolket finns på fem samiska språk:

lulesamiska, nordsamiska, pitesamiska, sydsamiska och umesamiska

dessutom på finska och meänkieli

Köp till: Sagokort i A3

Boken Lilli, Lávre och Saivofolket, är fortsättningen på Lilli, farfar och norrskenet.

Nu är det sensommar i midnattssolens Sápmi. Lillebror Lávre är två år med spring i benen. Mamma och farfar tar med dem ut på hjortronmyren. Farmor, som bor i norrskenet, är med genom den fina hink som Lilli får ärva. Hon är ivrig och vill bli lika duktig som farmor på att plocka bären. Mamma plockar ved och farfar gör upp eld. Ingen har tid att titta till Lávre som ger sig iväg på egen hand. I ett huj försvinner han på myren.

Han blir upphittad av en Saivofågel som lockats av den röda tofsen på hans mössa och förd till det hemliga Saivofolket. Där är människorna lyckliga och leker med varandra, deras renar är så vackra – alldeles vita. Alla letar och ropar på Lávre men när farfar tar fram kikaren ser han plötsligt en liten glad kille med fjädrar i håret. Mössan är borta, den finns ingenstans. Men slutet gott,

Farfar kokar kaffe och bjuder på samiska specialiteter. Vi får lära oss de samiska namnen. Med i boken finns recept på gáhkkun, det samiska brödet, som farfar gräddar i en panna över öppen eld – en favorit! Och mössan? Saivofolket samlar på saker människorna tappar bort!

Böckerna om Lilli och Lávre inspirerar till kontakter mellan generationer. Det finns så mycket att berätta och detta är bara början! Det viktiga är lusten, nyfikenheten och språkglädjen. Böckerna bidrar till revitalisering av minoritetsspråk genom att överbrygga hindren. Många generationer samer tvingades lära svenska på bekostnad av sina språk och deras viktiga kulturarv förträngdes. Idag när vi hotas av en klimatkris är deras kunskap livsviktig. Rennäringen, den rika kulturen med slöjd och jojk, myter och berättande är inte längre bara intressant för turister.

Mer fakta:

För samerna är Saivolandet det heliga paradiset för där bor andar och gudar. Samernas förfäder kom från sáivvu och dit återvände man efter döden. Ordet sáivu har haft flera betydelser och platserna kunde vara allt från heliga sjöar till fjäll. Sáivu påminde om vår värld, men saivofolket levde under jorden. Ibland fanns Saivolandet på andra sidan av ett hål i sjöns botten och bestod av en uppochnervänd sjö. I Saivovärlden skötte man sina renar, jagade och fiskade precis som vi gör. Det berättas också att alla djur var vita och att människorna levde lyckliga. Bredvid Saivosjöarna fanns sejtar. Det var heliga platser i naturen där man gav gåvor till gudarna för att få jaktlycka och för att andarna skulle skydda människorna. Källa: Bálvvosbáikkit ja noaiddesvuohta eatnogáttis av Aage Solbakk ja Mihku Solbakk

Lávre bär en tofsmössa som försvinner i Saivovärlden.Tofsmössan- Diehppegahpir är en traditionell samisk pojkmössa som tillhör Karesuando dräkten. Läs mer på Ajttemuséets hemsida. där du kan söka på olika föremål i samlingarna.

lyssna på Ella och Karl-Einar när de bakar gahkku

Bilden hämtad från Gahkku-arkivet

Gáhkku – Tunnbröd – recept

4dl vetemjöl, 25 g torrjäst,1 msk olja, 4 dl vatten, 1 dl grovmjöl, lite salt

följ receptet i boken eller läs mer om gahkku och hitta recept på Mormors gahkku på SVT

sejte

Heliga områden

Jorden, vattendragen och sjöarna är viktiga i naturfolkens och jägarfolkens värld, och i deras historia och religion, så även för samerna. Naturfenomen som solen, månen, åskan och vinden var alla förbundna med myter och man tänkte sig dem som gudomligheter och levande väsen. Så fanns också den andra världen där de döda fanns och gudomligheter som härskade i denna värld.

Text och bild hämtad från samer.se

hjortron

i boken förklarar mamma och farfar för Lilli att hon bara ska plocka de gula bären, de röda är omogna. Bilden är hämtad från Sapmi ren och vilt ett litet

företag i Jokkmokk med en fin webbsida från Sápmi.

Midnattssol

100 dagar utan nätter

ÅTTA ÅRSTIDER

Samerna har åtta årstider: Vårvinter, vår, vårsommar, sommar, höstsommar, höst, höstvinter och vinter.

De åtta årstidernas folk

Renskötsel är på sitt sätt tämligen unik som areell näring. Det är den enda näring som inte har någon kontroll över miljöfaktorer som väderlek och temperatur, betestillgänglighet och naturliga störningar. Det är i princip bara den egna arbetsinsatsen som kan kontrolleras. De allt större anspråken på tillgång till jakt- och fiskemarker i fjällområdet i kombination med ökad skotertrafik och turism har inneburit att rennäringen inte heller har någon kontroll på de mänskliga störningar. Den fria upplåtelseformen för jakt- och fiske i fjällområdet sker helt utanför rennäringens kontroll och det samma gäller övriga rekreationsaktiviteter.

Samerna renskötselår kan beskrivas utifrån de åtta årstider som finns i det samiska språket.

text från Samernas Riksförbund SSR Logotyp

Geassi – Sommar

I juni / juli anländer den efterlängtade värmen och det är äntligen sommar i Kiruna. Det här är en tid att njuta av ett dopp i en spegelblank sjö eller kyla dina trötta fötter i en svalkande fjällbäck. För samebyarna (föreningar övegeografiska områden) är sommaren en hektisk årstid. Renarna har fortsatt upp på de höga bergen för att undkomma insekter och värme och kalvarna samlas in för kalvmärkning. Detta är en viktig händelse under det samiska året, som innebär både hårt arbete och möjlighet att umgås med medlemmar i samebyn.

text och bilder hämtade från Kiruna Lappland webbsida för turister.

Barn och mygg –

I ett inslag i Sameradion förklaras varför barn är särskilt utsatta för mygg och vad man kan göra för att skydda sig.

Arbeta med samer och Sápmi i skolan – webbresurs